Torsdag 16/8 2007

I morse väcktes vi av telefonen tio i sju. Söterskan sa att Hugo hade vaknat, och jag kunde höra att han gallskrek i bakgrunden! Fredrik slängde på sig kläderna och sprang i förväg till sjukhuset. När han kom dit hade Hugo redan lugnat ner sig och var i stället glad!

Idag har Hugo varit mer sig själv! Han sov mellan 9 och 11 på fm och har sedan varit helt vaken, pratat, lekt och tittat på tre videofilmer (Nicke Nyfiken, babar och tarzan). De andra dagarna har Hugo varit slö och halvsovit mest hela tiden och dessemellan gnällt lite. Stor skillnad alltså!

Tidigt i morse hade de tagit bort morfinet, och det är nog anledningen till att han nu börjat bli sig själv! De hade även tagit bort kisskatetern. Under förmiddagen plockades CVK i halsen bort, han har ju tre venflon som han kan få dropp i vid behov. Även plåstret på bröstet togs bort och bröstet rengjordes. Han behöver inte heller längre ha någon POX på foten. Så kom röntgen giraffen på besök också och tog lite bilder av Hugo. Hugo fick sedan låna en vagn att åka omkring i på avdelningen. Skönt att inte vara fastlåst vid sängen!

Och det bästa av allt? Jo, Hugo har fått eget rum! Nu övervakas han inte hela tiden utan kontroller tas med jämna mellanrum. Dessemellan får vi klara oss själva! Jätteskönt! Men nu börjar åter en period då vi ska räkna vätskan han får i sig och väga blöjorna. Måste hålla koll på att han får i och ur sig vätska i rätt proportioner. Det jobbiga är när han bajsar. Vi måste veta vikten kiss och får alltså dra bort en uppskattad bajsvikt! Hur ska man uppskatta vad bajset väger? Alltid ett stort problem. Visste ni förresten att vikten på en oanvänd liberoblöja av storleken maxi väger 44g? Det är sånt som alla borde veta! Och en delikatessyoghurt väger 161g? och tre skedar av den yoghurten väger 6g? Tur i alla fall att vi inte ammar fortfarande! Då skulle Hugo ha vägts innan och efter amningen för att vi skulle veta hur mycket han fått i sig!

Hugo har idag inte velat dricka så mycket. Varken vatten, välling, saft, äppeldricka eller mjölk. Detta betyder att han nu får ha dropp tills han vill dricka! Tyvärr verkar det som att hans tre venflon inte vill fungera längre så de kanske måste sticka honom igen för att sätta en ny, vi får se vad som händer. Tur i alla fall att han inte behöver upp till operation igen för att sätta nytt dränage som sin rumskamrat Amanda som nu fått vätska i lungorna!

Jag känner att jag börjar bli helt förvirrad här. Jag var helt övertygad om att det var fredag i dag. Var säker på att Hugo sovit två nätter på IVA och två nätter på 323, men det är bara torsdag! Han kom till 323 igår! Kan inte förstå detta. Men ser i mina anteckningar att det faktiskt är så! Läser också att dränen drogs på IVA. Va, de drogs väl på 323 i förrgår? Men Hugo kom ju tydligen inte till 323 förrän igår, och jag ser att dränen drogs på IVA, men jag får inte in det! Allt känns så förvirrande! Bra att jag har fört dagbok! För nu börjar allt snurra och jag får inget att stämma!

Detta var som dagen såg ut fram tills jag lämnade sjukhuset på eftermiddagen för en paus för att sitta i huset och skriva till hemsidan. När jag kom tillbaka till sjukhuset  vid 18 tiden sa hade det hänt saker, och resten av kvällen blev jobbig! Bakslag och problem följde på varandra.

Hugo ville ju inte dricka under eftermiddagen, därför beslutades att dropp skulle sättas. Ingen av de tre nålarna han hade verkade så jättebra. Hugo skrek till när sköterskan sprutade in koksaltlösning för att se om nålen fungerade. Inte så bra att han kände det, men det gick att spola så de fungerar nog. Dropp sattes i vänster armveck. Apparaten larmade hela tiden för blockad (för högt tryck) när Hugo böjde på armen, och efter en långstund upptäckte sköterskan att nålen inte fungerade då all vätska läckte ut på armen. Droppet sattes istället i höger hand, efter ett bra tag upptäckte Fredrik att  Hugos hand och underarm var som en sprickfärdig ballong! Nålen låg fel och inte i blodkärlet, utan droppet gick rakt ut under huden. Alltså fungerade inte denna nålen heller. Vätskan i armen kommer sakta att absorberas av kroppen och det kommer att gå tillbaks av sig självt. Nålen i foten fungerar inte heller när den testas igen. Nu står Hugo helt utan fungerande nål, den perfekt fungerande CVK togs ju bort i förmiddags! Hugo måste få i sig vätska! Det måste sättas en ny nål. Hugo emlas och får lungnande innan sticket. Hugo skriker vid sticket, emlan har nog inte verka helt och inte heller det lugnande medlet. Hugo är väldigt upprörd och inte alls drogad av det lugnande som sist! Sköterskan lyckas inte sätta nålen i foten utan blodkärlet spricker. Nu är det problem. Hugo har antingen haft nålar på alla ställen eller så har de gjorts misslyckade försök och man kan inte sätta nya nålar innan det läkt. Dessutom kan man inte sätta nål i den uppsvällda handen. Sköterskan hittar igen mer stans att sätta nålen och en annan sköterska kallas in som skall försöka. Hon lyckas sätta en nål i höger hand och vi kan äntligen få trösta vår hysteriska pojke. När dropp sedan skall sättas i nålen håller sköterskan på i två timmar och testar fyra olika apparater innan hon konstaterar att det nog är den nysatta nålen som är problemet. Hugo måste ha vätska nu! Läkare ring och det beslutas om en v-sond. Oj, vad Hugo skrek när de tryckte ner en sond i magsäcken genom näsan. Nu gäller det att undvika att Hugo drar upp sonden.  Hugo får välling i sonden men kräks upp den igen. Efter en stund sondar vi saft, som även den kommer upp.  Sköterskan känns lite stirrig, hon går och ringer läkaren Thomas. De beslutar att de som jobbar på operation ska komma ner och försöka sätta nål på Hugo. Operation är upptagen i cirka två timmar till men de ska ringa så fort de har tid. Klockan är nu 23 och sköterskan kan inte emla Hugo innan operation har tittat på Hugo och bestämt var de vill sticka. Operation kanske ringer runt 01 och emlan ska sitta cirka två timmar… Allt drar ut på tiden, att Hugo inte får behålla något oroar oss. Jag orkar inte mer! Hugo har varit lessen i flera timmar av stick, fasthållningar och kräkningar!  Vi själva har inte ätit något sedan lunch vid 13 tiden. Precis när allt är som jobbigast tittar Anders Nygren in. Hugos egen läkare, han är läkaren som jobbar i natt och han visste inte om problemen! Sköterskan har ringt hem till en annan läkare som hade jour! Anders frågar med en gång om Hugo bajsat sedan operationen, det har han ju inte gjort. Anders tycker att det gått alldeles för lång tid och tror på förstoppning kanske gör att Hugo mår illa och kräks. Vad enkelt om det vore så! Tack Anders! Efter lavemanget kommer en stor klump ut. Skönt! Hugo som varit vaken i 13 timmar somnar på en gång. Vi ska nu avvakta nålsättningen och se hur sondmatningarna går de närmsta timmarna. Sköterskan ska sonda saft försiktigt under natten.

Vid midnatt går Mamma till ”Huset” för att sova. Egentligen skulle jag varit hos Hugo, men jag klarar det inte. Jag orkar inte med alla problem, så pappa får sova hos Hugo istället. Hoppas natten går bra och att de slipper sätta nål.