|
Jag tycker själv att graviditeten
har varit bra, fast jag har ju inget att jämföra med. Jag har bara
haft lite småproblem med kroppen i slutet av graviditeten, och så
illamåendet förstås. Annars har allt känts som vanligt. Min kropp
förändrades inte utseendemässigt, förutom magen som växte. Dessutom
var inte magen så stor, och det har varit skönt! Jag gick upp
ungefär 7-8kg under graviditeten. Har hört att en del går upp 30kg,
jag förstår inte hur de lyckas med det! Vi blev lite oroliga i
slutet av graviditeten för att magen inte växte lika mycket som är
normalt, men det visade sig inte vara någon fara. Det var bara en
ganska liten bebis.
Ofta blir ju gravida extra sugna på något, så även jag. Jag som
aldrig har ätit mandariner innan började helt plötsligt äta flera om
dagen. Även Loka började jag dricka, fast jag tidigare aldrig
förstått hur man kan dricka kolsyrat vatten och dessutom betala för
vatten! Mot slutet av graviditeten blev jag dessutom väldigt sugen
på igloo – isglass. Däremot försvann kaffesuget helt. Jag kunde inte
längre dricka kaffe.
Nedan kan ni följa graviditeten vecka för vecka: |
v.5 |
Den 23/8 gjorde jag ett
graviditetstest som visade positivt. Vi ska ha barn! Vi blev
jätteglada, men inte så överraskade eftersom det var planerat. För
att räkna ut när bebisen kommer ska man utgå från sista mensens
första dag, som dag 1 i graviditeten. Enligt en tabell kunde vi
beräkna vårt barns födelse till den 29/4 2005.
Två dagar senare ringde jag MVC och bokade en tid för inskrivning.
Det blev den 13/10 hos en barnmorska som heter Eva Odams.
Det är svårt att förstå att jag är gravid. Det enda som är
annorlunda är att brösten ömmar och att jag har ont i magen. |
v.6 |
Jag kan inte tro att jag är
gravid! Jag märker ju inte av det på annat sätt än att jag har ont i
magen. Borde man inte på något sätt känna att man är gravid? Jag
borde väl i alla fall må illa? |
v.7 |
Jag har inte längre ont i magen! |
v.8 |
Har ont i magen igen! Typiskt! |
v.7-21 |
Jag är
illamående. Fy, vad jobbigt! Som tur är kräks jag inte, men är
illamående hela dagarna. |
v.12 |
Dags för inskrivning på MVC. Vår
barnmorska heter Eva Odams och är väldigt trevlig.
Vi berättade för våra föräldrar att vi ska ha barn. När jag
berättade för min syster att hon ska bli moster blev det tyst i
luren och sedan: - ”till ytterligare en katt då, eller?” |
v.13-19 |
Jag är
väldigt trött och får kämpa för att lyckas hålla mig vaken till
20.00 då jag stupar i säng. Eftersom jag jobbar de flesta dagar så
får Fredrik ta hand om allt hushållsarbete. Jag orkar ingenting när
jag kommer hem. |
v.14 |
Magen börjar
äntligen synas, i alla fall när jag är utan kläder. Den putar ut
väldigt lågt och runt mot vad den brukar. |
v.17 |
Jag kände en
konstig känsla i magen. Är svår att beskriva, det liksom fladdrade
till. Kan det vara bebisen som rör sig? |
v.18 |
Nu syns
magen även med kläder! |
v.19 |
Jag kände en spark!!!! Äntligen
ett bevis på att det finns någon där inne!
Dags för ultraljud. Nervöst men spännande! Där inne i min mage
ligger faktiskt en liten bebis, vår bebis! Vi kunde se den vifta på
armarna och dricka fostervatten. Vi såg även det lilla hjärtat slå
och kunde tom höra det! Under ultraljudet gjorde barnmorskan
mätningar och utifrån det flyttade hon fram födelsedatumet en vecka.
Det nya datumet är 050505, häftigt va? Hoppas bara att vi lyckas
pricka in den dagen. Med oss hem hade vi de två första bilderna av
vår lilla bebis! Nu känns allt mycket verkligare när man vet att det
finns en bebis i magen som mår bra! |
v.20 |
Äntligen är vi halvvägs! Tiden går
så sakta och magen växer så långsamt. Fast i helgen har magen
faktiskt växt jättemycket, vilket många på jobbet påpekar. Jag
börjar bli otålig, fast det har jag nog förresten varit hela tiden. |
v.21 |
Fredrik
kände en spark! |
v.22 |
Magen ser gigantisk ut! Men bara
två dagar senare är den pytteliten. Den har krympt! Att en mages
storlek kan variera så! Men antagligen är det inbillning. Fast lite
kan nog bero på hur bebisen ligger. |
v.25 |
Det sparkar ofta i magen! Nu
känner jag utstickande kroppsdelar främst på sidan av magen. Lite
läskigt när de sticker ut så långt! Har varit och beställt
barnvagn, vet att leveranstiderna brukar vara långa. Det blev en
Knorr Nizza för 3995:- Den är svart/mörkgrå/beige. Vi tyckte att den
är både snygg, prisvärd och verkar bra då den fått bra betyg i Råd
och Röns test. Allt känns bra, jag sover dock dåligt på nätterna.
Kanske är det för att det är så mycket att fundera på med jobb,
bostad, skötbord mm. När ska jag jobba och var? Kommer de att ringa
in mig i morgon? Ska vi bo kvar här eller kommer vi att få en större
lägenhet? Vad ska vi ha för skötbord och hur och var ska det få
plats? |
v.26 |
Var i Karl-Gustav i helgen. Vi har
bestämt oss för att använda Fredriks gamla spjälsäng, och har nu
börjat att slipa av den mörkbruna färgen för att sedan betsa den.
Bebisen rör sig väldigt mycket! |
v.28 |
Har redan
köpt mycket saker till bebisen. Idag köpte jag två Care Bears böcker
att läsa för bebisen. Jag har läst att bebisen kan höra den in i
magen och sedan känna igen sagan då den är född, och då känna sig
trygg. Köpte även en liten Care Bears (önskenalle) att hänga i
barnvagnen. |
v.29 |
Fredrik läser saga för bebisen
varje kväll, mysigt! Dessutom läser jag ur Care Bears boken ”En
tursam dag” så ofta jag kommer ihåg.
Det här med namn är svårt, men vi har nog bestämt oss för killnamn
nu. Antagligen blir det Casper. Gösta Casper Lindqvist. Att vi ska
ta Gösta som andranamn är något vi bestämt för längesedan. Bådas
farfar hette Gösta i tilltalsnamn och våra pappor Gösta i andranamn.
Tjejnamn är desto värre. |
v.30 |
Nu kan vi se hur magen rör sig!
Rörelserna är så stora att de syns utanpå magen. Det såg lite mysko
ut när magen levde sitt eget liv. Börjar nu bli svårt att andas. |
v.31 |
Bebisen har
nu vänt sig och ligger med huvudet ner. |
v.32 |
Äntligen hittar vi ett skötbord
som passar i badrummet och som har mycket förvaring som jag tycker
är viktigt. Vi köpte det på Jysk och jag, Made och Malin monterade
ihop det. På kvällen fyllde jag det med kläder, blöjor och annat som
vi köpt. Vi tar även hem spjälsängen som är klar och ställer den på
plats i sovrummet. Det känns konstigt att ha en spjälsäng där!
Denna vecka startar föräldragruppen på MVC som vi ska gå på 3
gånger. Det är vår barnmorska Eva som håller i den och vi är fyra
par som ska gå. Denna första gång handlade det om förlossning och
naturlig smärtlindring. Var ganska givande.
Bebisen rör sig inte lika mycket längre hur som helst, utan nu är
det någon kroppsdel som sparkar hårt i höger sida (det gör ont!).
Samtidigt är det något stort som rör sig strax till vänster om min
navel, antagligen rygg eller rumpa.
Jag börjar verkligen tröttna på att jobba nu. Det är så jobbigt att
hela tiden hoppa runt på olika ställen med nytt folk och nya
rutiner. Men nu är det snart påsklov och efter det ska jag bara
jobba i två veckor till. Sedan ska jag vara mammaledig fram till
förlossningen. |
v.33 |
Huvudet är fixerat i bäckenet. Nu
ligger bebisen antagligen kvar så här till födseln. Känns som om
födseln äntligen närmar sig nu när bebisen börjat förbereda sig!
En kväll kom Fredrik hem med ett grönt paket till bebisen. Han hade
köpt boken ”Puh och heffaklumpen” så att han skulle ha något att
läsa för bebisen på kvällarna. |
v.34 |
Mina fingrar har svullnat så att
jag inte längre får på mig förlovningsringen. Annars känns min kropp
som vanligt, förutom att det är svårt att andas och att jag måste
kissa hela tiden.
Sista träffen med föräldragruppen. Jag är lite besviken eftersom jag
hade föreställt mig att vi skulle lära känna de andra paren och
hålla kontakten med dem, men så blev det inte.
Jag följde med mina föräldrar till Norråker en vecka. Fredrik jobbar
och följde inte med. Jag var lite nervös för den långa bilresan (110
mil) och min mage, men det gick bra. |
v.35 |
Där fick jag
för att jag sa att kroppen nästan var som vanligt. Nu har jag börjat
få problem med vänsterhanden på nätterna. Karpalttunnelsyndrom
kallas det visst. Tog ett tag att lära sig det namnet!
Bebisens tillväxtkurva planar ut. Växer den som den ska?
|
v.36 |
Bebisens tillväxtkurva planar
fortfarande ut. Det kan bero på att det är ett litet barn eller att
det inte får tillräckligt med näring av någon anledning. Vi får tid
för ett tillväxtultraljud i övermorgon hos en läkare som heter Per
Strömberg för att kolla om allt är ok. Det blir två oroliga dygn för
oss. Är det något fel på barnet, eller har det inte fått den näring
det behöver? Läkaren ska mäta och jämföra huvudmått och magmått på
bebisen. Är dessa proportionerliga är det helt enkelt en liten
bebis, men är huvudet för stort i förhållande till kroppen så får
det inte tillräckligt med näring och då är det bäst att föda barnet
nu så att det kan få näring utanför livmodern i stället. Allt är ju
utvecklat på barnet så det ska inte få några men av att födas nu. Vi
blir trots allt oroliga och ledsna.
Tillväxtultraljudet gick bra. Det visade att bebisen är 17% mindre
än genomsnittet. Vi tycker att det låter mycket, med utefter det så
beräknas födelsevikten till 2900g och det är ju inte onormalt lite.
Alla proportioner på bebisen ser bra ut, så det är helt enkelt en
liten bebis, verkar inte vara någon fara! Läkaren sa att vi inte
behöver oroa oss, men han vill ändå fortsätta att hålla extra koll.
Denna vecka har vi varit på studiebesök på förlossningen tillsammans
med Madde och Mattias.
Eftersom Madde, som jobbar som förskollärare, har fått
havandeskapspenning så ringde jag till försäkringskassan och frågade
med tanke på min stressade situation. Jag vet aldrig när/var/hur
länge jag ska arbeta eller med vad. Men lärare kan inte få
havandeskapspenning, men förskollärare kan få.
Nu har vi även kunnat enas om ett tjejnamn, Wilma ska hon heta. |
v.37 |
Nu orkar jag inte jobba längre
utan jag tar ut mammaledigt. Skönt att få gå hemma och förbereda för
bebisen! |
v.38 |
De senaste veckorna har jag haft
svårt att sova på nätterna. Det är svårt att vända sig i sängen så
jag har fått ta Fredriks säng, som är hårdare än min.
Har börjat dricka hallonbladste eftersom jag hört att det ska
underlätta förlossningen. Vet inte om jag tror på det, men försöka
kan man alltid.
Nu börjar mina händer och fötter att svullna på kvällen, men det
känns inte som något stort problem.
Är nu trött på att gå och vänta – vill att bebisen ska komma nu!
Ytterligare ett tillväxtultraljud görs. Inte för att det är någon
fara på färde, utan för att det är rutin att följa upp ett
tillväxtultraljud med ytterligare ett två veckor senare. Detta visar
att bebisen nu bara är 14% mindre än genomsnittet. Däremot har det
börjat bli ont om fostervatten där inne. Tar problemen aldrig slut? |
v.39 |
Vi hämtar vagnen som vi köpt och
mormor köper ett babyskydd till bebisen.
Jag och mormor var på öppet hus på Montessori i stan. Jag vill gärna
att mitt barn ska gå där. Det är så annorlunda mot en vanlig
förskola. Här får barnen ta mer ansvar och göra saker själva. Tex
får ettåringar själva dela sin frukt med en kniv! Helt fantastiskt.
Barn som går i vanlig skola får fortfarande hjälp med att dela frukt
när de är 10 år!!!! |
v.40 |
Fredrik kan höra bebisens
hjärtslag när han lägger örat mot min mage!
Bebisen rör sig nu väldigt lite, det börjar nog bli trångt där
inne. Jag börjar bli otålig nu! Är det inte dags snart?
Läkaren vill inte att jag ska gå över tiden med tanke på att det är
så lite fostervatten. Därför har jag en tid för ett ultraljud på
förlossningen den 6/5, dagen efter beräknad förlossning.
Läs mer om Förlossningen |