Graviditeten

 

  Jag tycker själv att graviditeten har varit bra, fast jag har ju inget att jämföra med. Jag har bara haft lite småproblem med kroppen i slutet av graviditeten, och så illamåendet förstås. Annars har allt känts som vanligt. Min kropp förändrades inte utseendemässigt, förutom magen som växte. Dessutom var inte magen så stor, och det har varit skönt! Jag gick upp ungefär 7-8kg under graviditeten. Har hört att en del går upp 30kg, jag förstår inte hur de lyckas med det! Vi blev lite oroliga i slutet av graviditeten för att magen inte växte lika mycket som är normalt, men det visade sig inte vara någon fara. Det var bara en ganska liten bebis.
Ofta blir ju gravida extra sugna på något, så även jag. Jag som aldrig har ätit mandariner innan började helt plötsligt äta flera om dagen. Även Loka började jag dricka, fast jag tidigare aldrig förstått hur man kan dricka kolsyrat vatten och dessutom betala för vatten! Mot slutet av graviditeten blev jag dessutom väldigt sugen på igloo – isglass. Däremot försvann kaffesuget helt. Jag kunde inte längre dricka kaffe.
Nedan kan ni följa graviditeten vecka för vecka:
v.5 Den 23/8 gjorde jag ett graviditetstest som visade positivt. Vi ska ha barn! Vi blev jätteglada, men inte så överraskade eftersom det var planerat. För att räkna ut när bebisen kommer ska man utgå från sista mensens första dag, som dag 1 i graviditeten. Enligt en tabell kunde vi beräkna vårt barns födelse till den 29/4 2005.
Två dagar senare ringde jag MVC och bokade en tid för inskrivning. Det blev den 13/10 hos en barnmorska som heter Eva Odams.
Det är svårt att förstå att jag är gravid. Det enda som är annorlunda är att brösten ömmar och att jag har ont i magen.
v.6 Jag kan inte tro att jag är gravid! Jag märker ju inte av det på annat sätt än att jag har ont i magen. Borde man inte på något sätt känna att man är gravid? Jag borde väl i alla fall må illa?
v.7 Jag har inte längre ont i magen!
v.8 Har ont i magen igen! Typiskt!
v.7-21 Jag är illamående. Fy, vad jobbigt! Som tur är kräks jag inte, men är illamående hela dagarna.
v.12 Dags för inskrivning på MVC. Vår barnmorska heter Eva Odams och är väldigt trevlig.
Vi berättade för våra föräldrar att vi ska ha barn. När jag berättade för min syster att hon ska bli moster blev det tyst i luren och sedan: - ”till ytterligare en katt då, eller?”
v.13-19 Jag är väldigt trött och får kämpa för att lyckas hålla mig vaken till 20.00 då jag stupar i säng. Eftersom jag jobbar de flesta dagar så får Fredrik ta hand om allt hushållsarbete. Jag orkar ingenting när jag kommer hem.
v.14 Magen börjar äntligen synas, i alla fall när jag är utan kläder. Den putar ut väldigt lågt och runt mot vad den brukar.
v.17 Jag kände en konstig känsla i magen. Är svår att beskriva, det liksom fladdrade till. Kan det vara bebisen som rör sig?
v.18 Nu syns magen även med kläder!
v.19 Jag kände en spark!!!! Äntligen ett bevis på att det finns någon där inne!
Dags för ultraljud. Nervöst men spännande! Där inne i min mage ligger faktiskt en liten bebis, vår bebis! Vi kunde se den vifta på armarna och dricka fostervatten. Vi såg även det lilla hjärtat slå och kunde tom höra det! Under ultraljudet gjorde barnmorskan mätningar och utifrån det flyttade hon fram födelsedatumet en vecka. Det nya datumet är 050505, häftigt va? Hoppas bara att vi lyckas pricka in den dagen. Med oss hem hade vi de två första bilderna av vår lilla bebis! Nu känns allt mycket verkligare när man vet att det finns en bebis i magen som mår bra!
v.20 Äntligen är vi halvvägs! Tiden går så sakta och magen växer så långsamt. Fast i helgen har magen faktiskt växt jättemycket, vilket många på jobbet påpekar. Jag börjar bli otålig, fast det har jag nog förresten varit hela tiden.
v.21 Fredrik kände en spark!
v.22 Magen ser gigantisk ut! Men bara två dagar senare är den pytteliten. Den har krympt! Att en mages storlek kan variera så! Men antagligen är det inbillning. Fast lite kan nog bero på hur bebisen ligger.
v.25 Det sparkar ofta i magen! Nu känner jag utstickande kroppsdelar främst på sidan av magen. Lite läskigt när de sticker ut så långt!  Har varit och beställt barnvagn, vet att leveranstiderna brukar vara långa. Det blev en Knorr Nizza för 3995:- Den är svart/mörkgrå/beige. Vi tyckte att den är både snygg, prisvärd och verkar bra då den fått bra betyg i Råd och Röns test. Allt känns bra, jag sover dock dåligt på nätterna. Kanske är det för att det är så mycket att fundera på med jobb, bostad, skötbord mm. När ska jag jobba och var? Kommer de att ringa in mig i morgon? Ska vi bo kvar här eller kommer vi att få en större lägenhet? Vad ska vi ha för skötbord och hur och var ska det få plats?
v.26 Var i Karl-Gustav i helgen. Vi har bestämt oss för att använda Fredriks gamla spjälsäng, och har nu börjat att slipa av den mörkbruna färgen för att sedan betsa den.
Bebisen rör sig väldigt mycket!
v.28 Har redan köpt mycket saker till bebisen. Idag köpte jag två Care Bears böcker att läsa för bebisen. Jag har läst att bebisen kan höra den in i magen och sedan känna igen sagan då den är född, och då känna sig trygg. Köpte även en liten Care Bears (önskenalle) att hänga i barnvagnen.
v.29 Fredrik läser saga för bebisen varje kväll, mysigt! Dessutom läser jag ur Care Bears boken ”En tursam dag” så ofta jag kommer ihåg.
Det här med namn är svårt, men vi har nog bestämt oss för killnamn nu. Antagligen blir det Casper. Gösta Casper Lindqvist. Att vi ska ta Gösta som andranamn är något vi bestämt för längesedan. Bådas farfar hette Gösta i tilltalsnamn och våra pappor Gösta i andranamn. Tjejnamn är desto värre.
v.30 Nu kan vi se hur magen rör sig! Rörelserna är så stora att de syns utanpå magen. Det såg lite mysko ut när magen levde sitt eget liv. Börjar nu bli svårt att andas.
v.31 Bebisen har nu vänt sig och ligger med huvudet ner.
v.32 Äntligen hittar vi ett skötbord som passar i badrummet och som har mycket förvaring som jag tycker är viktigt. Vi köpte det på Jysk och jag, Made och Malin monterade ihop det. På kvällen fyllde jag det med kläder, blöjor och annat som vi köpt. Vi tar även hem spjälsängen som är klar och ställer den på plats i sovrummet. Det känns konstigt att ha en spjälsäng där!
Denna vecka startar föräldragruppen på MVC som vi ska gå på 3 gånger. Det är vår barnmorska Eva som håller i den och vi är fyra par som ska gå. Denna första gång handlade det om förlossning och naturlig smärtlindring. Var ganska givande.
Bebisen rör sig inte lika mycket längre hur som helst, utan nu är det någon kroppsdel som sparkar hårt i höger sida (det gör ont!). Samtidigt är det något stort som rör sig strax till vänster om min navel, antagligen rygg eller rumpa.
Jag börjar verkligen tröttna på att jobba nu. Det är så jobbigt att hela tiden hoppa runt på olika ställen med nytt folk och nya rutiner. Men nu är det snart påsklov och efter det ska jag bara jobba i två veckor till. Sedan ska jag vara mammaledig fram till förlossningen.
v.33 Huvudet är fixerat i bäckenet. Nu ligger bebisen antagligen kvar så här till födseln. Känns som om födseln äntligen närmar sig nu när bebisen börjat förbereda sig!
En kväll kom Fredrik hem med ett grönt paket till bebisen. Han hade köpt boken ”Puh och heffaklumpen” så att han skulle ha något att läsa för bebisen på kvällarna.
v.34 Mina fingrar har svullnat så att jag inte längre får på mig förlovningsringen. Annars känns min kropp som vanligt, förutom att det är svårt att andas och att jag måste kissa hela tiden. Sista träffen med föräldragruppen. Jag är lite besviken eftersom jag hade föreställt mig att vi skulle lära känna de andra paren och hålla kontakten med dem, men så blev det inte. Jag följde med mina föräldrar till Norråker en vecka. Fredrik jobbar och följde inte med. Jag var lite nervös för den långa bilresan (110 mil) och min mage, men det gick bra.
v.35 Där fick jag för att jag sa att kroppen nästan var som vanligt. Nu har jag börjat få problem med vänsterhanden på nätterna. Karpalttunnelsyndrom kallas det visst. Tog ett tag att lära sig det namnet!
Bebisens tillväxtkurva planar ut. Växer den som den ska?
v.36 Bebisens tillväxtkurva planar fortfarande ut. Det kan bero på att det är ett litet barn eller att det inte får tillräckligt med näring av någon anledning. Vi får tid för ett tillväxtultraljud i övermorgon hos en läkare som heter Per Strömberg för att kolla om allt är ok. Det blir två oroliga dygn för oss. Är det något fel på barnet, eller har det inte fått den näring det behöver? Läkaren ska mäta och jämföra huvudmått och magmått på bebisen. Är dessa proportionerliga är det helt enkelt en liten bebis, men är huvudet för stort i förhållande till kroppen så får det inte tillräckligt med näring och då är det bäst att föda barnet nu så att det kan få näring utanför livmodern i stället. Allt är ju utvecklat på barnet så det ska inte få några men av att födas nu. Vi blir trots allt oroliga och ledsna.
Tillväxtultraljudet gick bra. Det visade att bebisen är 17% mindre än genomsnittet. Vi tycker att det låter mycket, med utefter det så beräknas födelsevikten till 2900g och det är ju inte onormalt lite. Alla proportioner på bebisen ser bra ut, så det är helt enkelt en liten bebis, verkar inte vara någon fara! Läkaren sa att vi inte behöver oroa oss, men han vill ändå fortsätta att hålla extra koll.
Denna vecka har vi varit på studiebesök på förlossningen tillsammans med Madde och Mattias.
Eftersom Madde, som jobbar som förskollärare, har fått havandeskapspenning så ringde jag till försäkringskassan och frågade med tanke på min stressade situation. Jag vet aldrig när/var/hur länge jag ska arbeta eller med vad. Men lärare kan inte få havandeskapspenning, men förskollärare kan få.
Nu har vi även kunnat enas om ett tjejnamn, Wilma ska hon heta.
v.37 Nu orkar jag inte jobba längre utan jag tar ut mammaledigt. Skönt att få gå hemma och förbereda för bebisen!
v.38 De senaste veckorna har jag haft svårt att sova på nätterna. Det är svårt att vända sig i sängen så jag har fått ta Fredriks säng, som är hårdare än min.
Har börjat dricka hallonbladste eftersom jag hört att det ska underlätta förlossningen. Vet inte om jag tror på det, men försöka kan man alltid.
Nu börjar mina händer och fötter att svullna på kvällen, men det känns inte som något stort problem.
Är nu trött på att gå och vänta – vill att bebisen ska komma nu!
Ytterligare ett tillväxtultraljud görs. Inte för att det är någon fara på färde, utan för att det är rutin att följa upp ett tillväxtultraljud med ytterligare ett två veckor senare. Detta visar att bebisen nu bara är 14% mindre än genomsnittet. Däremot har det börjat bli ont om fostervatten där inne. Tar problemen aldrig slut?
v.39 Vi hämtar vagnen som vi köpt och mormor köper ett babyskydd till bebisen.
Jag och mormor var på öppet hus på Montessori i stan. Jag vill gärna att mitt barn ska gå där. Det är så annorlunda mot en vanlig förskola. Här får barnen ta mer ansvar och göra saker själva. Tex får ettåringar själva dela sin frukt med en kniv! Helt fantastiskt. Barn som går i vanlig skola får fortfarande hjälp med att dela frukt när de är 10 år!!!!
v.40 Fredrik kan höra bebisens hjärtslag när han lägger örat mot min mage!
Bebisen rör sig nu väldigt lite, det börjar nog bli trångt där inne. Jag börjar bli otålig nu! Är det inte dags snart?
Läkaren vill inte att jag ska gå över tiden med tanke på att det är så lite fostervatten. Därför har jag en tid för ett ultraljud på förlossningen den 6/5, dagen efter beräknad förlossning.

Läs mer om Förlossningen